Krisiga tider? Satsa på mångfald!

Finanskris = förlorade intäkter, dystra siffror och hårt pressad personal och ledningsgrupp.
Lösning? Satsa på mervärde för både ledning och personal genom utbildning i mångfald och kommunikation.
Resultat? Man undkommer krisens värsta smällar tack vare en personalstyrka som trivs och jobbar effektivt mot gemensamt uppsatta mål.

För ganska exakt ett år sedan ställde man sig på Radisson Blu Hotell följande fråga: "Hur kan vi jobba med mångfald i svåra tider och samtidigt jobba med klar, tydlig och effektiv kommunikation, både internt och externt? Samtidigt såg man en oerhörd resurs i medarbetarnas mångkulturella kompetens: hälften av de anställda har utländsk bakgrund, och totalt talas det 24 språk i organisationen. Nu var det bara frågan om hur man skulle förvalta dessa tillgångar på bästa sätt.

Tillsammans med Helena Sund, som driver och äger det egna företaget Sund Resurs, startade man ett ettårigt mångfaldsprojekt som skulle syfta till att stärka personalens kommunikation. Ulrika Andersson, som är vice direktör och ansvarar för personalen på hotellet, sticker inte under stol med att det inledningsvis var kämpigt.

- Det var många i personalen som undrade varför vi gjorde det här egentligen. Samarbetsviljan var nog inte på topp från alla håll. Men genom att se problemen har vi även kunnat jobba på dem, säger hon.

Nicolas Suito har bott i Sverige sedan 2008 och började jobba som frukostvärd på Radisson i januari 2009. Jobbet fick han genom Arbetsförmedlingens satsning på instegsjobb. Nu är han fast anställd som servicepersonal.

- Först är det såklart jätteviktigt att ha någon som öppnar upp dörren för dig och släpper in dig. Men sen är det minst lika viktigt att både du och de som jobbar tillsammans med dig gör sitt bästa för att kommunikationen fungerar. Jag tror att många av de problem som man kan se på vissa arbetsplatser uppkommer enbart på grund av brister i kommunikationen, säger han.






MINEs frukostseminarium den 26/4: Helena Sund (vänster) har hjälpt Radisson Blu med att stärka sin personal genom att styra upp och effektivisera kommunikationen. Nicolas Suito, servicemedarbetare på Radisson Blu, berättade om sina erfarenheter av att jobba i en mångkulturell miljö. Ulrika Andersson, vice direktör, vänster.

Osmart att anställa kopior av oss själva

Med goodwill följer lönsamhet. När det kommer till min kännedom att ett företag agerar schysst får jag som konsument positiva associationer till företagets varumärke, vilket leder till att jag förmodligen hellre väljer dess tjänster och produkter framför andras.

Det är elementär psykologi och något som de allra flesta företagare och marknadsförare är väl medvetna om. Men utöver att jobba för att skapa ett gott anseende kring sitt varumärke är det än viktigare att företag inser och drar nytta av andra och faktiska drivkrafter med mångfald. Ett exempel är den innovation som heterogena arbetsgrupper kan bidra med.

I Sverige har vi en omåttlig strävan efter konsensus. Det gäller i såväl personalsammansättningar som vid andra mänskliga konstellationer. Vi stöter oss ogärna med personer som ger uttryck för andra åsikter än våra egna, och ett diplomatiskt förhållningssätt är kutym. Att vara diplomatisk borde väl knappast ses som en missklädsam egenskap. Men när vår diplomati övergår i feghet – vilket är en av förklaringarna till att vi anställer kopior av oss själva – blir det problem.

Att försöka skapa samförstånd har givetvis sin poäng. Genom att hålla med varandra slipper vi de obehagliga friktioner som konflikter ofta medför.
Det är en av förklaringarna till varför vi rekryterar kopior av oss själva. Det uppstår ju sällan konflikter när man arbetar tillsammans med en person som tycker och tänker precis som en själv.

Men om vi ska se till företagets intressen så bör dessa lämpligen ledas av ett lönsamhets- och innovationstänk. Innovation förutsätter kreativitet.
Och det är precis här som det stöter sig med vår oupphörliga strävan efter trygghet. Kreativitet är sällan rationellt. Konsensus föder inte kreativitet. Det är i själva verket när olikheter samarbetar som de bästa idéerna föds.

Gemensamt för flera av de framgångsrika företag som jobbar målorienterat med mångfald, såsom Ikea och Folksam, är att man inte enbart jobbar med mångfald ur ett rättvisepatos. Man satsar med andra ord inte på mångfalden för mångfaldens skull. Det primära syftet är lönsamhet. Att näringslivets goda förmåga att tillvarata de styrkor som finns i olikheter sedan per automatik leder till ett rättvisare samhälle – det är givetvis en oerhörd bonus.

På MINE vill vi skapa ett näringsliv där mångfald förknippas med idérikedom och innovation. Men det blir bara möjligt om företagen själva inser nyttorna med mångfald.

Gott Nytt År - igen!

I dag firas Songkran, det Thailändska nyåret. Nyåret inleder regnperioden och traditionen säger att man genom att kasta stora mängder vatten på varandra inviger det nya året med renhet och lycka.

I Sverige bor det 28 739 personer som har Thailand som födelseland. 11 544 människor i Sverige har antingen en eller två föräldrar från Thailand.

Bemanningsföretagen öppnar upp för möjligheter

För personer som normalt har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, till exempel unga utan erfarenhet och personer från utomeuropeiska länder, kan bemanningsföretagen fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden. Det menar Pernilla Andersson Joona, forskare i nationalekonomi på Stockholms universitet, i en artikel om bemanningsbranschen på dn.se. Just unga och personer med utomeuropeiska hemländer är överrepresenterade bland de anställda i bemanningsbranschen, berättar Andersson Joona.

Det verkar med andra ord som att den vanligt förekommande devisen "vi anställer enbart med kompetens som underlag" faktiskt efterlevs bland bemanningsföretagen. Den typen av sentens har annars en olycklig förmåga att enbart agera fint formulerad floskel.

Bland MINEs medlemsföretag finns flera bemanningsföretag. Adecco, Academic Search, Hudson och Proffice är några av dem.

Läs hela artikeln om bemanningsföretag och deras flexibilitet vid rekryteringar.

Internationella romadagen

I dag, den 8 april, är det Internationella romadagen. I dag hålls också det andra EU-toppmötet om romer i Cordoba, Spanien. I samband med detta uppmanar Amnesty EU att ta konkreta steg för att bryta den exkludering, diskriminering och fattigdom som romer i Europa uttsätts för.

På sin hemsida listar Amnesty verkliga exempel på hur romer dagligen missgynnas och kränks. Hämtat från Amnesty.se:

- I Bulgarien lämnades minst 200 romer hemlösa då deras hus demolerades och de tvångsvräktes av lokala myndigheter i september 2009.
- Sedan juli 2006 har mer än 100 romska familjer i centrala Aten, Grekland, tvångsvräkts vid fyra tillfällen utan tidigare varningar, konsultationer eller erbjudanden om alternativa bostäder.
I Italien förväntas över 100 romska bosättningar bli demolerade i huvudstaden som en konsekvens av den så kallade "Nomadplanen". Cirka 6 000 romer kommer förflyttas till 13 andra läger i utkanten av staden och sannolikt kommer mer än 1 000 romer bli hemlösa. Under de senaste månaderna har redan hundratals romska familjer blivit vräkta från minst fem olika läger i staden.


Läs rapporten här.

Kulturlänk är Månadens goda exempel

Här kan du läsa om enmansföretaget Kulturlänk som är Månadens goda exempel hos MINE.