Rubriken i dagens blogg är även namnet på en bok om mångfaldsjournalistik, författad av Behrang Kianzad och Lasse Sandström. För en inbiten socialantropolog, som mig själv, är titeln på deras bok väldigt uppskattad.
Enligt mig är det nämligen mer fruktbart att utgå från att det kan finnas olika varianter av sanningen, naturligtvis beroende av vem man frågar. Vad som är sant för mig är relativt till den kultur och det samhälle där jag växt upp i. Det beror på de normer och värderingar som vidareförmedlats till mig från bland annat skola, föräldrar och vänner. Vad jag anser vara rätt, gott eller sant kan möjligtvis betraktas som helt fel för en individ som växt upp i, låt säga Pakistan.
För mig är det viktigt, dels personligen och dels i min proffession, att hela tiden bli påmind om att det finns olika sätt att betrakta verkligheten på. Dessa perspektiv på verkligheten bör inte därför betraktas som mer eller mindre sanna.
Huruvida media lyckas att införliva mångfalden av olikheter, allt från vad gäller ursprung till sexuell läggning till utbildningsbakgrund är av stor betydelse för skapandet av ett inkluderande samhälle. Ett samhälle där alla har en röst och blir sedda för de individer de är. Media kan vara delaktiga i att skapa detta.
Men media kan också verka i motsatt riktning. Det vill säga att de, genom sin okunskap, är delaktiga i att producera och vidmakthålla utanförskap.
Okej, det blev lite väl ofokuserat det här. Det må så vara. Tillbaka till boken "sanningens många nyanser"... Det finns även en annan viktig lärdom. Medier, exempelvis tidningar, kan tjäna pengar genom att medvetet inkludera alla "grupper" och representera dessa på ett sakligt sätt. Genom att ge minoriteter en röst skapas en känsla av delaktighet, vilket har många bieffekter. En av dem är fler sålda tidningar. En annan att utanförskap och dess konsekvenser motverkas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar