Lästips

Tema av senaste numret av Axess magasin är "Den enfaldiga multikulturalismen". Läs tre intressanta artiklar om integration, invandring, tolerans, multikulturalism här.

Måste svenska språket klaras av först?

En intressant och debattväckande artikel av Sandra Ljung "Svenska språket måste inte klaras av först" publicerades på Newsmill. Den handlar nämligen om språkutvecklingen, som hon tycker måste ske parallellt med att man jobbar, och om att den vanliga föreställningen om att språket ska klaras av först innan man går in på arbetsmarknaden är inte helt rätt. Att läsa svenska på skolbänk är inte alltid det bästa sättet att ta sig in på arbetsmarknaden. Diskussion som följer artikeln är lika spännande att läsa. Sandra Ljung skriver bland annat:

Det har blivit accepterat att kräva flytande svenska oavsett yrkestillhörighet, och att utesluta människor från arbetsmarknaden där detta inte kan uppvisas.

Hon anser att:

Språkinlärning sker bäst genom möten och konversationer med dem som har det främmande språket som modersmål.

Artikeln går att läsa här.

INTERCULTURALISM, EUROPE AND ITS MUSLIMS IN SEARCH OF SOUND SOCIETAL MODELS

Denna rapport av Centre for European Policy Studies är baserad på studier av fem länder: Belgien, Nederländerna, Tyskland, Spanien och Storbritannien och även i mindre utsträckning av Frankrike, Italien och Ryssland. Den fokuserar på policies som rör relationer mellan majoriteter och muslimska minoriteter i dessa länder.

The more precise purpose has been to analyse, within a consistent framework, the societal and policy landscape in these countries pertaining to the familiar terminology and concepts of ‘multiculturalism’ and ‘assimilation’ with regard to Europe’s new minorities of Muslim culture.

För att ta del av studiens viktigaste slutsatser läs Kapitel 1 av denna studie.

Länsstyrelsernas ögonblicksbild av etableringsreformen

Efter ett halvår sedan lanseringen av Etableringsreformen har Länsstyrelser för andra gången gjort en bedömning av reformens genomförande. Trots att Länsstyrelsernas ögonblicksbild av etableringsreformen är överlag positiv, framgår det från texten att det finns en rad problem med etableringsinsatser, bland annat med kvaliteten i sfi-undervisningen, stora skillnader mellan kommuner i vad gäller samhällsorientering och begränsat utbud av etableringsinsatser. Här kommer flera citat:

Den etableringsplan som Arbetsförmedlingen upprättar i samarbete med kommun och den enskilde skall innehålla minst sfi, samhällsorientering och arbetslivsförberedande insatser.
Kvaliteten och flexibiliteten i sfi-undervisningen svarar på många håll inte mot behovet. I synnerhet mindre kommuner i glesbygd har svårt att leverera flexibla scheman, utökat antal undervisningstimmar och specialiserade inriktningar mot exempelvis yrkessvenska.

Arbetet med samhällsorientering visar på stora regionala och lokala skillnader. Merparten av kommunerna bör kunna erbjuda samhällsorientering för målgruppen inom ett år, men möjligheterna till flexibla och anpassade lösningar varierar kraftigt. Den problematik kring lagen om offentlig upphandling som lyftes fram redan i föregående rapport har på flera håll förstärkts snarare än minskat.

Kvalitet och innehåll i etableringsplanerna har kommenterats av såväl kommuner som SKL. Kärnan i kommentarerna är att etableringen för närvarande i för hög grad domineras av kommunala insatser...Utbudet av insatser att välja mellan är därför i praktiken tämligen begränsade, men utveckling pågår på flera håll. Anskaffning av praktikplatser, handledare, uppföljning av praktik osv. fordrar stora resurser.

Läs mer här.

En ny ESO:s (Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi) rapport väcker ny debatt om arbetsmarknadsintegration.
Rapportens viktigaste punkter går att hitta i SVD:s debattartikel, där bland annat tre huvudförklaringar till att många invandrare har svårt att hitta arbete har identifierats:

1. Invandrarnas språkkunskaper, utbildning och yrkeserfarenhet. Kunskaper från hemlandet kan minska i värde när man flyttar till ett annat land. Arbetsgivare kan också välja bort arbetssökande om de inte kan värdera tidigare utbildningar eller yrkeserfarenheter.

2. Trösklar för att ta sig in på arbetsmarknaden, till exempel diskriminering och höga ingångslöner.

3. Invandrarnas nätverk är ofta mindre effektiva. Ju fler arbetslösa det finns i bekantskapskretsen, desto svårare är det att hitta lediga arbeten eller lämpliga referenspersoner.

Mats Hedlin som länge har arbetat med integrationsfrågor anser dock att det utredare har kommit fram till är inget nytt och tycker bland annat att "atgärderna bör knyta samman olika strukturer i samhället. En bättre språkinlärning och validering av reell kompetens bör hänga samman och flera aktörer måste medverka. Här bör Arbetsförmedlingen, ideella organisationer och framförallt branscherna och facken ta ett större ansvar för både validering och skapande av nätverk. "

Läs mer om hans syn på arbetsmarknadsintegration här

Om vikten av att tala om det

I sin senaste artikel diskuterar Pontus Herin problematiken med underrepresentation av personer med utländsk bakgrund i företags styrelser. Enligt OECD:s genomgång är Sverige även sämst av alla medlemsländer på att anställa utomeuropeiskt födda personer. Detta talas det dock tyst om.
Att politiker och näringslivet inte brukar prata om det försvårar situationen. I samhället i stort har folk inte för vana att diskutera och intressera sig för integration och mångfald, utan oftast tas det för givet att Sverige är bra på integration, skola, sjukvård osv. Läs mer i artikel av Pontus Herins, reporter på Veckans affärer.
Tove Isakssons debattartikel tar i sin tur upp ett annat perspektiv, nämligen företagens syn på hur svårt det kan vara med mångfald, och diskuterar osäkerhet och omedvetenhet som råder bland företag när de ska anställa personer med utländsk bakgrund.
Ett av problemen är likadant. Företagare vågar inte säga ifrån och diskutera svårigheter:
”Det jag ofta möter i min roll som organisationskonsult och handledare är en osäkerhet och frustration över att ”nu får vi inte säga det” och "nu får man inte ha högt i tak längre” och ”nu blir man kallad rasist när man säger ifrån””. Slutsats som Tove drar är följande:
”Den så kallade ”mångfaldsfrågan” handlar alltså om inställning, människosyn och förhållningssätt”.
Läs mer på Veckans affärers hemsida.

Om behovet av mångfald

Behöver företag vara mångfaldsmedvetna för att skapa tillväxt eller för att bevara mänskliga rättigheter? På seminariet Ja till mångfald - men varför? gick åsikter isär. Tillväxtperspektiv visade sig vara viktigt för företagsrepresentanter.
Forskare varnar dock och hävdar att det finns flera problem med detta synsätt. Anna Isaksson som skrivit en avhandling "Att utmana förändringens gränser. En studie om förändringsarbete, partnerskap och kön med Equal-programmet som exempel", som handlar bl.a. om visioner som ligger bakom diskriminering i arbetslivet, anser att då blir "mångfald och jämställdhet i arbetslivet ... något förhandlingsbart; ökar det inte företagets vinst, ja då kan man lika gärna fortsätta diskriminera". Vidare leder detta resonemang till "att man understryker skillnader mellan olika människor istället för tvärtom". Läs mer här.