Entreprenörsdagarna i Rosengård

I helgen gick entreprenörsdagarna i Rosengård av stapeln. Malmö nyföretagarcenter stod för kalaset tillsammans med en mängd samarbetspartners.
Val av plats för arrangemanget är enligt mig positivt. Det ska inte enbart vara i centrum dessa tillställningar äger rum. Så, varför inte i Rosengård?!
Det ger också en signal till boende i området om att det finns hopp om framtiden. De företag som deltog visar dessutom att de tror på människorna som bor i Rosengård.

Jag hade tyvärr inte tid att närvara mer än på fredag eftermiddagen. Och jag missade kanske huvudattraktionerna. Ja fick dock se Fredrik Björk från Malmö högskola prata om vad som krävs av en entreprenör. Vad jag främst kommer ihåg är att det inte finns någon urtyp för entreprenör. En entreprenör kan vara vem som helst. Det är viktigt att ha en idé, kunna genomföra den och vara en relationsbyggare. Jasså, tänker jag. Då kan det vara även jag då! Kul!

Hursomhelst, under fredagen och lördagen så gästade bland andra Carolina Klüft, Luciano Astudillo och Ljubo Mrnjavac (Draknästet). Ett gediget program.

Men, för min del var det inte programmet i sig som var mest intressant. Det var cykelturen från Rosengård till Drottningtorget på fredag eftermiddag. Jag har i och för sig gjort den turen förut, men aldrig funderat något nämnvärt över den. Vad är det som är så speciellt då? Jo, det ska jag tala om. Du börjar resan i en stadsdel där andelen utlandsfödda är mycket högre än i övriga staden. Av infödda svenskar ser du nästan inte röken. Och så ska det tilläggas att stämningen i stadsdelen skiljer sig från övriga staden. Kanske beror det på den höga arbetslösheten och att folk därmed rör sig ute på gatorna även på dagtid. Kanske beror det på blandningen av människor...och mängden människor som bor här. Jag vet inte.
Cykelredan då? Jo, den tar inte mer än ca 15 minuter. Och det känns som att jag successivt lämnar det "främmande" bakom mig när jag slutligen anländer Drottningtorget.
Det är förbluffande. Malmö är en relativt liten stad. Det är kort mellan områdena. Ändå finns det gränser mellan stadsdelarna som i vissa tillfällen är knivskarpa. Det tar 5 minuter från Möllan till Rosengård. 10 minuter från centrum (med bra cykel :)). Ändå pratas det om Rosengård som en stad i staden. För en som inte bott så länge i Malmö ter detta sig ytterst märkligt.

Strax innan jul uppmanade Heidi Avellan på sydsvenskan sina läsare att komma med idéer om hur även Rosengård kunde få ett gott nytt år. Jag kontrade med att Rosengård faktiskt tillhör Malmö. Och jag säger det igen. Malmö är en häftig stad. Kanske den häftigaste jag bott i, just pågrund av den etniska mångfald som finns här. Och det andas trots allt framtidstro om den. Vi har ett fantastiskt utgångsläge för att göra den här staden till en förebild för övriga Sverige. Och varför inte resten av Europa?
Förutsättningen är att vi utnyttjar all den potential som finns. Entreprenörsdagarna var ett steg i rätt riktning. Tack för det!