Igår deltog jag i en paneldebatt om mångfald på arbetsmarknaden. Arrangörer var länsstyrelsen i Skåne. En intressant konferens på många sätt och vis. Vid den debatten jag deltog i var syftet att diskutera förtjänster med mångfald på arbetsmarknaden. Vid min sida hade jag representater från kommunen, arbetsförmedlingen och näringslivet (närmare bestämt bjässarna E.on och IKEA). Många intressanta aspekter på hur mångfald ska utnyttjas bäst bland arbetsgivare lyftes fram.
Något som är ganska anmärkningsvärt vid närmare eftertanke är hur det kan vara så att stora bolag och organisationer, med massor av kompetent personal, har så svårt att i praktiken rekrytera människor med utländsk bakgrund till sina verksamheter. Att vi år 2009 inte har kommit längre är inte bara mycket märkligt. Det är rent ut sagt bedrövligt.
Ingemar Holm, företagssamordnare och ordförande i Malmö företagsgrupper, betonade under seminariet vikten av att definiera svaren på varför vi behöver större mångfald i stället för att bara prata om ämnet mångfald för sakens skull. Först när vi, arbetsgivare i såväl offentligt som privat sektor, tydligt kan se de reella (affärs)vinsterna med mångfald kan implementeringen av densamma ske natuligt och effektivt.
Men... finns det inte ett problem att definiera mångfald i ekonomiska termer? Vad händer om det inte är ekonomiskt lönsamt att inkludera en viss grupp, ska de gå utan jobb då?
SvaraRaderaHar företagen ett ansvar utanför sitt ekonomiska vinstkrav? Om ett företag tjänar pengar på att sy upp kläder med hjälp av barnarbete, då spelar det ingen roll om det är lönsamt - det är ändå fel väg att gå. Undrar när mångfald börjar ses som lika viktigt som andra frågor om mänskliga rättigheter...
Jo, jag håller med dig. Men samtidigt gäller det att diskutera med företag på deras premisser...
SvaraRaderaDet här är intressant tycker jag. Jag lyssnade på Paul Lappalainen, analytiker på DO, som framhöll ytterligare en aspekt. Affärsnyttan framhålls ofta som framgångsfaktor i t.ex. USA och Canada, men i dessa länder hade man då redan haft en tydlig och sammanhållen ickediskrimineringslagstiftning sedan 60- resp 70-talet. I Sverige har vi haft den sedan 1 januari
SvaraRaderaMycket handlar nog om i vilket kontext man befinner sig och hur man ramar in frågan gentemot olika aktörer. I offentlig sektor där jag arbetar är ekonomin en av premisserna, vid sidan om bl.a. kvalitet i verksamheterna och demokratisk styrning.
/Josef Chaib
Visst, det är klart att flera spekter spelar roll för hur framgångsrikt ett land är att ta tillvara på nya landsmän/kvinnor. Jag är överrens om att det måste finnas ramar som påverkar arbetsgivare. Samtidigt tror jag att det är lättare att jobba med mångfald, och för den del vilken annan fråga som helst, om man kan hitta de genuina drivkrafterna och lusten. Missförstå mig rätt, diskrimineringslagstiftningen måste finnas, men jag önskar se fler "morötter" och mindre av "piskan".
SvaraRaderaJag håller med, det är både önsvärt och i högsta grad nödvändigt att hitta människors och organisationers egna drivkrafter. Men alla beslut är inte rationellt underbyggda - ibland agerar vi utifrån känslor, fördomar, föreställningar och okunskap.
SvaraRaderaOm DO agerar smart kan de använda nya lagen till att visa på individers olikheter och styrkor, hellre än att hota arbetsgivare med viten. Jag tror faktiskt att Civil Rights Act i USA har fungerat mer som positiv opinionsbildare än som piska.
/Josef