Fremskrittspartiet, Norges näst största parti, var i Malmö förra veckan. Anledningen till besöket var att de med egna ögon ville se hur, som de säger, sharialagar tagit över i Malmö.
Fremskrittspartiet är Norges näst största parti. De figurerar var och varannan dag i kvällstidningarna VG och Dagbladet (motsvarande expressen och dagbladet). De säger sig tala ett språk som "folket" förstår.
Under de år jag bodde i vårt kära grannland upplevde jag fremskrittspartiet som oerhört populistiska. Ingenting verkade heligt för dem. Vart än vinden blåste följde de med. Och de fick alltid stora rubriker på framsidan av kvällstidningarna. Nu är de Norges näst största parti.
Fremskrittspartiet har blivit kritiserat för att vara rasistiska och främlingsfientliga. Detta är något som deras anhängare vanligtvis slår ifrån sig. Däremot är invandringspolitik och, enligt dem, dess brister något som partiet mer än gärna tar upp i debatter och dylikt.
Mycket går att säga om Fremskrittspartiet. Kan hända kommer jag tillbaka till dem någon gång i ett framtida blogginlägg. Nu handlar det dock om hur de använt Malmö som ett skräckexempel på hur misslyckad integrationspolitik ser ut. Och när denna kritik kommer från våra grannländer är vår första reaktion att slå ifrån oss. Vi, Sverige, har vi problem? Nej, skulle inte tro det va? Och om vi hade det så kan vi inte acceptera att Norge, vårt "lillebror" land, kommer med denna kritik. För i Sverige är vi alltid bättre än Norge. I alla fall tror vi det.
Fremskrittspartiets utspel kommer i kölvattnet av Ranstorps omdebatterade rapport om åsiktspoliser i Rosengård. Mycket väsen kring Malmö och dess invånare på sistone alltså. Och samtidigt som det gör mig ledsen att höra Fremskrittspartiets demonisering av Malmö, så är det något som vi måste förhålla oss till. Bilden av Malmö är naggad i kanterna. I ett av tidningen Fokus nummer i höstas bedömdes Malmös integrationspolitik på en skala från 1-5 ligga på 1. Så, med andra ord, allt är inte som det ska vara. Jag har tidigare konstaterat att arbetslösheten bland invandrade (alla grupper inkluderade) är högre än hos infödda svenskar. Från vissa delar av världen är arbetslösheten alarmerande hög. Arbetslöshet leder till utanförskap, oavsett om man är invandrad eller infödd.
Det hjälper dock lite att endast klaga över Fremskrittspartiets uttalande. Oavsett om man menar att de stämmer eller inte är de något vi måste förhålla oss till. Vi som bor i den här staden (Malmö) måste hjälpas åt att skapa goda exempel som kan väga upp mot de dåliga. Gång på gång hör jag att regionen har en fantastisk potential. Örseundsregionen har en positiv befolkningspyramid. Visst, men för att kunna nyttja den kompetens som finns. För egen del kommer jag fortsätta framhäva möjligheterna i Öresundsregionen. Nyckeln, som jag ser det, är att ta befintliga problem på allvar. Men, det är ännu viktigare att envist framhäva de möjligheter som finns i ett mångkulturellt samhälle som vårt.
I eftermiddag ska jag lyssna Amjad Aloul. Han driver Crossborder communication som hjälper företag att kommunicera med invandrargrupper. Jag har svårt att se hur en enda kille ska kunna förstå alla olika invandrargrupper....Men, jag antar att de handlar om outnyttjade marknadsandelar eller något sånt. Vi får se om det kommer ett inlägg om Amjad imorgon!
Malmö är i alla fall trots alla fördomar och/eller lärdomar en otroligt härlig stad att besöka oavsett årstid och har potential att bli en en slipad diamant.
SvaraRaderaDet var ett bra inlägg och det gäller för Malmö att sträva efter de lyckade exempeln och ta lärdom av dem. Inte lära av misslyckade städer... (hm intressant resa norrmännen gjorde)