Jag måste få skriva ett par rader till om denne Zaremba. Hans artikelserie i DN är fantastisk intressant läsning. Den är totalt befriad från politiskt korrekthet. Han ställer sig minst sagt kritisk till den svenska statens förhållningssätt till invandrade. Kontentan, och något som jag tidigare påtalat här, är att Sverige tenderar att göra invandrade till offer så få fort de kommer hit. Invandrade ska tas hand om. Det är dock ingen som frågat dessa individer själva om de vill bli omhändertagna.
Resultatet av denna mentalitet har byggt upp ett system som motverkar att invandrare träder in på arbetsmarknaden och bidrar till den svenska välfärden som vem som helst. Egentligen borde det vara ganska enkelt. När en person invandrar till Sverige så bör vi fråga denne vad han/hon kan bidra med istället för att fråga vad vi kan hjälpa henne eller honom med. Det är ett mysterium att vi kan fortsätta behandla människor på detta vis. Alltså, vår välvilja har under allt för lång tid stjälpt individers möjlighet att få vara delaktig i det svenska samhället.
Zaremba lyfter fram en annan mycket väsentlig sak, nämligen rädslan av att bli stämplad som rasist. I det här landet finns en rädsla för att tycka något som går utanför det så kallade normal. Det gäller även inom integrationsdebatten.
Det finns mycket att säga om Zaremba. Men jag tror han säger det bättre själv. Så, passa på att läs hela artikelserien!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar