Hemma i soffan framför tv-nyheterna

Nyheterna igår behandlade bland annat polisens agerande vid kravallerna i Rosengård. Deras rasistiska uttalanden har gett upphov till massiv kritik. Och det ska sägas med en gång, naturligtvis rättfärdig kritik.

Men igår slog det mig. Jag, med många andra, satt och suckade och beklagade oss över att vi i Sverige har en så rasistisk poliskår. Vi undrar hur det kan komma sig. Sverige och svenskar som i övrigt är det mest toleranta folket i världen. Ja, vi är ju bäst...Eller??
Det är väldigt bekvämt att sitta hemma i soffan och peka ut någon annan att vara främlingsfientlig. Just det, det är bekvämt.

MEN, borde vi inte lyfta blicken något? Varifrån kommer mentaliteten inom poliskåren?
Om vi föreställer oss Sverige som en kropp, då skulle problemen i polismyndigheten motsvara en elakartad tumör. Om vi lyckas få bort tumören, ja då är vi kvitt problemen. Okej, det kanske inte var den bästa liknelsen, men ni fattar poängen hoppas jag.

Polisen är alltid i sökljuset vad de än gör. Ibland är de alltför tafatta och ibland går de åt för hårt. Det kan inte vara lätt att vara polis...Därmed inte sagt att jag accepterar polisens beteende. Däremot vill jag påstå att polisen har blivit utsedd till syndabock, men att det finns en större bild av verkligheten som bör lyftas fram. Med detta syftar jag till den utbredda rasism och främlingsfientlighet som finns i hela Sverige.

När vi skyller på polisen så rentvår vi oss själva. Puhh, nu kan jag vara lugn och fortsätta trampa på i samma gamla fotspår utan att behöva granska egna värderingar.

Utan att ha svaret vill jag ställa frågan om det inte är strukturellt trots allt. Och då menar jag inte nödvändigtvis att det enbart handlar om strukturer inom polisen. Jag vill sticka ut hakan och påstå att problemet finns överallt i Sverige. Vi är bara för jävla fega för att ta itu med det. Vi för jävla självgoda för att inse att vi inte är moraliskt överlägsna resten av världen.

Det är samma sak när det kommer till Sveriges återkommande kritik av Danmark, som jag tidigare skrivit om. Svenskar är snabba med att fördöma danskarna. Allt för snabba enligt mig. Visst, Danmark har sina problem, men är de mycket värre än i Sverige? Och vilken funktion fyller egentligen vår kritik mot danskarna om inte samma som den som nu kommer upp mot polisen?

Oj, det blev långt det här....Men det känns viktigt. Om Sverige någonsin ska komma till rätta med attitydproblem i poliskåren så måste alla vi i det här landet börja med att granska oss själva. Vi måste sluta skylla ifrån oss och själva börja ro!