Utredning om Rosengård

Då är vi tillbaka i Rosengård igen...Det kan inte hjälpas, rapporten som utkom i veckan kan inte förbli okommenterad.

Det handlar alltså om en utredning som gjorts av Centrum för hot- och terrorstudier (cats), vilken är en enhet inom försvarshögskolan. Undersökningen bygger på djupintervjuer med representanter för polisen i Skåne, Säpo, närpolisen i Rosengård, socialtjänsten och skolan i Rosengård, forskare vid Malmö högskola och personer som jobbar med brobyggande verksamhet i området. Det har utförts 30 intervjuer. Läs om rapporten i Sydsvenskan http://sydsvenskan.se/malmo/article408961.ece

Resultaten visar att det förekommer en radikalisering inom muslimska grupper. Bland annat beskriver rapporten hur vissa personer med muslimsk bakgrund har börjat agera åsiktspolis. Dessa personer vill, enligt rapporten, skapa ett islamskt fundamentalistiskt samfund i Sverige. De uppmanar yngre kvinnor att bära slöja, att inte umgås med svenksar m.m m.m.

Allt detta lyfts fram som sanningar. Som med alla rapporter, studier etc. bör man dock vara kritisk. När det gäller denna utredning så finns det vissa grundläggande faktorer som inte levs upp till. Jag tänker på den kritik som generellt förts fram, nämligen att hela rapporten bygger på andrahandskällor. Se kritik från forskare på http://sydsvenskan.se/malmo/article409327.ece

Kritiken är, enligt mig, berättigad. Varför har de inte frågat människorna som faktiskt bor i Rosengård hur de upplever situationen? Återigen, och som jag diskuterat i tidigare inlägg, så pratar vi inte med människor utan om dem. Vid allt integrations- och mångfaldsarbete är just detta ett fundamentalt problem. Jag ställer mig frågan; hur länge kan svenska politiker fortsätta i samma gamla spår?

Resultatet från studien kan dock inte ignoreras. Tydligen upplever intervjuade ökad radikalisering av islam i vissa grupper. Åsiktskontrollanter, som de kallar dem i rapporten, kan inte accepteras i ett fritt och demokratiskt samhälle. Att yngre kvinnor tvingas att bära slöja mot sin vilja eller hindras i att umgås med svenskar är ett reellt problem.

Vi måste våga prata om åsiktspoliserna. Det är bra att rapporten kommit (även om grundlaget till den är tvivelaktigt). Den skapar debatt, och debatt är vad vi behöver.

Slutligen, och jag säger det igen, tala med varandra istället för om varandra.